en eloge till alla män/ vissa föräldrar

Jag tänkte först skriva en eloge till alla män, men kom på att alla män inte förtjänar det. Sen tänkte jag: en eloge till alla pappor då? Nej, för mammor är minst lika bra. En eloge till alla föräldrar kanske? Nej, jag vet inte om alla föräldrar förjänar det... men VISSA FÖRÄLDRAR, vilka hjältar! Den lilla vardagliga betraktelse som föranledde min tanke var att jag på lilla tvärgatan såg en pappa, som cyklade upp mot bankgatan och i ena handen hade han en barncykel som han höll bredvid sig, alltså den rullade på marken så han fick liksom böja sig ner för att hålla den i ena hantaget, och ungen som kanske tröttnat på att cykla satt på pakethållaren inbyltad i overall. Pappan hade alltså cykel, ett troligtvis övertrött och gnälligt barn på pakethållaren, en barncykel i en handen och till råga på allt cykelhjälm, och så framskred ekipaget. Vilka människor det finns alltså! som bara GÖR DET. Tänk om man en dag kommer kunna göra sådär själv utan att bryta ihop. En eloge till alla föräldrar (och förvisso alla andra med tungt bagage) som inte bryter ihop utan GÖR DET, och med hjälm dessutom.