När man verkligen verkligen vill ha.

Det är konstigt vet ni, när en del saker liksom sätter sig i ens huvud och man som inte kan tänka på annat. Som när man är kär i någon, fast det kan också vara andra saker. Jag har en sådan sak och det är som det enda jag kan tänka på fast jag vill inte. Jag har hittat en lägenhet jag vill bo i, den verkar perfekt, för bra för att vara sann helt enkelt. Fram till igår stod jag först i kön men sen var det någon som anmälde sig som har bättre kötid än jag. Om jag hade vetat vem denna andra var hade jag nog kunnat muta den ordentligt för att få dem att stå åt sidan. Men jag vet inte och det är nog omöjligt att få veta. Det är en så otroligt egoistisk sak på många sätt. Men jag VILL HA. Jag vill så in i bomben att jag ska få bo där. Jag har som en känsla att jag skulle kunna gå över lik för detta. Imorgon ska jag titta på en annan lägenhet och enligt mkb:s system får jag bara chansa på en. Den jag ska se på imorgon är säkert jättefin och på den står jag först i kön. Men den är inte min dröm. Jag vill ha!