För att nära idén om alternativa levnadsformer har Mia, Anne och jag idag besökt Le Corbusiers första Unité d'Habitation, Cité Radieuse, byggd i Marseille mellan 1947-52. Mitt klena kommunisthjärta klappade sig starkt när vi gick igenom de regelbundna korridorerna samtidigt som vi förtjustes av lekfullheten och de smarta lösningarna. Det är ett spännande bygge, totalt banbrytande på många sätt som jag förstått det. Inte bara för resultatet; ett hållbart landmärke, ljusa och färgglada (betong)ytor och över 300 lägenheter i olika former servade av för femtiotalet nydanande tekniska innovationer. Tydligast är dock visionen, siktet på ny levnadsstandard, huset till för dess invånare, det kollektiva samboendet, självförsörjandet vad gäller både service och arbetstillfällen. Plats för alla, optimism. Naivt kanske, på vissa sätt, det finns såklart betänkligheter. Men vi fick vatten på vår kvarn och byggde på vår dröm, idé, vision, plan, vad man nu ska kalla det, över en kaffe i restaurangen. Stora ord och stora projekt, så jäkla gött då att veta att de kan och bör genomföras.
5 kommentarer:
Åh jag vill också åka dit! Tar du mig på en tur när jag kommer? Drömde att din port låg i en godisaffär i natt, det var en ganska trevlig dröm.
Jisses! Dit. Vill. Jag. Gärna med dig.
spännande!!
det var ju oxå fint att mia och anne kom fram till slut. :)
oj sicka fina tjejer!
jag langtar efter er.
Rosie och Meriel, jag åker gärna dit många gånger. Låtom oss slå följe!
Skicka en kommentar