La France: Tu l'aimes ou tu la quittes

Jag har varit på många utflykter på sistone och tänker felaaktigt att jag skulle ha något spännande att redogöra för. Vi åker hyrd buss och har matsäck med oss. Har hunnit se många provencalska byar och åkt lite båt med blåst i håret. Tittar igenom alla mina foton, de flesta säger inte så värst mycket. Det finns inte så mycket överraskning i Provences byar, är det förmätet sagt? Det är gulligt och fint, små oregelbundna, sandfärgade hus och bleka plataner, trånga gränder, torgmarknader och bra väder. Har så många bilder med perfekt ljus, solkatter från saltkristaller. Men jag vill bara ha porträtt. Människor, inte naturupplevelser. Jag blir irriterad när folk romantiserar kring det de ser här, när de inte fattar prislapparna, städmanin och vill undvika vissa kvarter i Marseille. Som om Frankrike skulle vara fint på något sätt.

Meriel

Sofie

Ruben m.fl.

Vårtecken

platanrot och gympaskofot

Sofie med quinoasallad

ps. Rubriken är ett Sarkozycitat "Frankrike, antingen älskar du det eller så lämnar du det". En man som blev dömd för illojalt beteende sen han tittat in i en övervakningskamera på Gare St Charles i Marseille och sagt "Sarkozy, je te vois" ("Sarkozy, jag ser dig") kunde tyvärr inte utvisas då han redan var fransk medborgare. Tant pis, Sarko,