Den här växten har jag ärvt av min farmor Mimmi. Hon i sin tur hade ärvt den efter sin farmor. I många år stod den i mitt gamla rum i billdal och var ledsen, torr och trött. I somras hämtade jag den från dess destruktiva levende och började sköta om den på riktigt. Nu för första gången ser den ut såhär;
Och jag är allt lite lycklig för det.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
hurra. fröken gröna fingrar.
jag har också en novemberkaktus från min farmor, men inte blommar den inte. Tips mottages tacksamt.
Gratulationer till bedriften!
jag förstår inte alls hur blommor kan bli så gamla. det går över mitt förstånd. fatta vad den där kaktusen varit med om liksom.
Se kommentar om inlägg Kilforsen
mvh Birgitta
Hej Birgitta, jag har läst din kommentar. Gissar du också fann inlägget om min mormor? hon har varit och letat efter kilforsen under 90-talet men såklart bara funnit en skogsdunge.
http://bastalivet.blogspot.com/2008/07/utan-kamera.html
Skicka en kommentar